Det här fotot har några år på nacken och endast en av kuddarna finns kvar hos mej, den som är orange med små guldkottar. De övriga har flyttat hemifrån:-) Tycker färgerna är vackra tillsammans och påminner om höstens glödande färgskala. Jag älskar hösten och den sköna luften men skulle gärna frysa tiden ett tag innan kölden kommer för att stanna. Eller frysa och frysa, det är ju just det jag inte vill...torsdag 30 september 2010
Färgstarkt
Det här fotot har några år på nacken och endast en av kuddarna finns kvar hos mej, den som är orange med små guldkottar. De övriga har flyttat hemifrån:-) Tycker färgerna är vackra tillsammans och påminner om höstens glödande färgskala. Jag älskar hösten och den sköna luften men skulle gärna frysa tiden ett tag innan kölden kommer för att stanna. Eller frysa och frysa, det är ju just det jag inte vill...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Yay! I like! Ja, färgerna alltså, inte att frysa. Det avskyr jag :o/
SvaraRaderaJu mer min stressnivå går ner, desto mer färg kommer det in i mitt liv. T.ex. så färgsprakande virkningar som den nyss avklarade sexkantsfilten och den pågående mormorsrandiga har jag nog sällan eller aldrig åstadkommit förr :o) Jag formligen frossar i färg just nu och har tusen idéer i huvudet som skulle vilja ut. Men har man bara två händer så låter det sig inte göras i en handvändning ;o)
Ja det är intressant hur man klarar av färger - eller inte klarar av dem. Min stressnivå är på topp, men skallen har inte förstått att den borde vara inne i en vilsammare färgskala nu. Lite oroande kan jag tycka. Lycka till med dina stora vackra färgsprakande projekt!
SvaraRadera