Jag tänkte mej att det var dags att ta tag i studierna igen efter ett sommarlångt uppehåll. Visserligen var det ett halvhjärtat beslut, men studera skulle jag. Och studera gjorde jag - ett tag... Efter några timmar kändes skallen så tung, så tung, som betong. Min betongskalle funderade vidare att en betonghatt vore ju kul att ha. Och kan ni tänka er, plötsligt hittar jag mej själv ståendes i grönsakslandet (det är där betongprojekten brukar bli till) blandandes betong med en inoljad stråhatt i beredskap. Och betonghatt det blev det:)Försöker tänka positivt på situationen, men det enda jag kommer på är att betonghattar inte blåser av så lätt... Detta kunde vara värt en studie i sig. Varför blir det alltid så här säg...?
Den blev fin. Ewa
SvaraRaderaMycket fin! Fastän säkert tung!
SvaraRaderaCoooool!! Vilken utomordentlig idé! Vad lattjo det skulle vara med en sån där gammaldags cylinderhatt mitt bland grönsakerna :o) eller ett plommonstop uppriggat i plommonträdet :oD
SvaraRaderaHamnade av en händelse här och det är ju inte så märkligt för så är det ju med en hel del här i livet.
SvaraRaderaAtt tänka och att vara fri i tanken ärbefriande och föder nya tankar och idéer. Men att som stundtals tänka alltför intensivt det kan verkligen kännas som om man har en betonghatt på huvudet. Liknelsen är slående!
Ingela i Åhus
Intressanta fakta! Fortsätt blogga!
SvaraRaderaDet ser ut som hundra år sen. Chapeau! Jag blev mycket intresserad. Alltså du inte heller har studerat under sommaren - fastän alla goda planer du gjorde (liksom jag)? Varför ska man alltid ha mera att göra än vad man egentligen kan förverkliga?
SvaraRadera