...med taxkompisen Nemo:) När latmasken slår till är det bra med en draghund. LåneNemo drar mej glatt runt i skog och mark. Visst hittade vi en bedårande fågelholk. Vore jag en fågel så flyttade jag på studs in i detta hus byggt på en alldeles egen liten ö i kärret. Nemo hade många förslag på vart han ville gå. Det skulle spåras hit och dit och snusas på allt och lite till. Med lite mutor var han villig att vila en stund och beundra utsikten. Det är liksom lite svårt att fotografera med en dragarkompis i ena handen och kameran i den andra. Vi traskar vidare in i skogen och återkommer med fler foton:)
Visst är det kul med promenadsällskap! Men faktum är att jag, efter att det senaste halvåret lite då och då ha ställt upp som "barnvakt" åt en kompis' jycke, kommit fram till att det knappelunda blir fler egna hundar i ”Rucklet”. Jag har helt enkelt vant mig av med att ha hundhår, sandhögar och tassavtryck precis överallt. Fast lånehund har jag gärna såna gånger det lämpar sig och jag känner för det ;o)
SvaraRaderaFörstår dej precis. Det räcker gott med tassavtryck på allt möjligt o omöjligt, kammande av pälsar, plockande av fästingar... Men myyysigt är det:)
Radera