
Igår kväll kommer hon lugnt intassande och går till matfatet och äter. Äter så som bara en hungrig kan göra. Jag bara står och tittar och försöker få bitarna att falla på plats. Det är helt surrealistiskt och ofattbart. I natt har hon sovit i min säng och hon är fortfarande mycket trött. Jag önskar hon kunde berätta för mej vad som hände, var hon har varit. Nu har jag bara en önskan: att hon stannar hos mej och får åldras i ett tryggt hem. Detta är lycka!
Hej
SvaraRaderaHelt otroligt.
Ewa
Herremingud! Är det faktiskt sant? Har hon kommit hem efter flera år?! Ofattbart ... men fantastiskt! Grattis till återseendet, jag förstår mycket väl att du har svårt att ta in det skedda.
SvaraRaderaFyra långa år har hon varit borta. Andra dygnet hemma igen och hon är fortfarande mycket trött men börjar slappna av. Hon vilar, äter, spinner och jag är fortfarande lika lycklig. Månne man kunde anhålla om att få vara "mammaledig" så jag kan stanna hemma några år;-)?
SvaraRaderaWow vad häftigt!
SvaraRaderaMen precis som syster sin ser hon ändå välmående ut så hon kanske har bott hos någon ett tag, eller varit en duktig jägare.
Grattis, vad roligt!
/Julia
Hon är nog ganska knotig när man känner närmare på henne. Nu kommer den svåra biten: att våga släppa ut henne igen. Vad kommer friheten att innebära? Blir jag av med henne igen eller kommer hon tillbaks? Fy vad svårt.
SvaraRaderaDetta är en riktig solskenshistoria. Jag tor att skulle det ha hänt mig så hade jag nog svimmat av lycka. Hoppas att hon känner sig trygg nu, så att att hon inte vandrar bort igen.
SvaraRadera/Carita
Oj vad härligt att kissemisse kom tillbaka! Hinner ju inte prata med dig på jobbet, så vi får kommunicera så här istället!
SvaraRaderaTigris är inne på sitt fjärde dygn hemma och vilar mycket fortfarande. I söndags var vi ut en kort stund men vågade inte ha henne ute för länge. Ni kan ju gissa att hon har högsta prioritet:-)
SvaraRadera