söndag 10 juli 2011

Där ingen kunde tro att någon kunde bo

Där bor det ändå någon. Eller rättare sagt sju stycken. I många år har en knipa valt att bygga sitt bo i vår knipholk. En ära och ett nöje. Under den tuffa vintern blåste taket av holken och vi var inte snabba nog att reparera den. Alltså flyttar knipan in i sin sommarstuga, trots att den saknar tak. Vi trodde inte hon skulle stanna länge. Men knipan tänkte annorlunda. I förrgår, medan knipan var ut på en flygtur, klättrade mannen upp för att beskåda boendet. I boet låg sex bedårande knipungar:) Någon gång under gårdagen har hela familjen hoppat ut och promenerat ner till sjön. Jag undrar ännu hur det är möjligt att klara sex ungar i en taklös fågelholk med regn, åska och sol om vartannat. Det bekanta och trygga väger tungt. Hemma är alltid hemma, även för en knipa:) Nu väntar renovering de lux, så välkommen åter knipan min!

2 kommentarer:

  1. Jö, jösses, är det inte flugsnappare som lägger sina ägg ovanpå dörrkransen på någons ytterdörr så är det knipor som nöjer sig med taklöst boende ... Naturen upphör aldrig att förundra mig. Själv kan jag inte bidra med mycket mer än att de &£@#%! getingarna har byggt bo någonstans på min gasgrill, under skyddsöverdraget av plast som når ända ner till terrasstrallen. Om jag så mycket som petar på överdraget kommer det en hel svärm ilskna, gaddförsedda killar i randiga brallor med siktet inställt på moi. Vete fåglarna hur jag ska gå tillväga för att förpassa dem till kingdom come. Getingar har sin plats i trädgården som skadedjursbekämpare, men då ska de hållas där och inte annektera min gasgrill! Morrr ...

    SvaraRadera
  2. Vill inte byta med dej Nina. Svärfar har bin, som visserligen producerar god honung, men jag är livrädd för dom. Ilskna och stickiga saker tycker vi inte om!

    SvaraRadera